Lite ledsen

Hej!

Har precis fått svaret på blodprovet och min lilla kille på bara 6,5 månader är allergisk för både mjölk och vete. Mycket på vete, inte så mycket på mjölk. Mjölkallergin brukar ju ofta växa bort, tydligen kan även veteallergi göra det. Hans storebror är ägg- och sojaallergisk (eksem och pollenallergi också), så vi har varit mycket försiktiga. Bägge är helammade i sex månader, sen delammade, jag introducerade hemgjorda kravmärkta puréer försiktigt, men det känns inte som att det hjälpte, direkt. Just nu känns det allt lite orättvist. Varför våra barn, och varför så mycket? Jag går och funderar på vad vi gjort fel.. Herregud, visst har vi lite allergier på både sidor i familjen, men inte så här! Lilleman fick en anafylaktisk chock av vetet i den mjölkfria gröten (vi hade hunnit få veta via pricktest att han reagerade på mjölk) och fick ambulans till akuten. Jag ser ju här att det finns barn som är ännu värre drabbade, det måste ha känts/kännas tungt, man vill ju alltid det bästa för sina barn. Kramar på er alla! Anna

Skriven av Gäst
Skrevs september 2004

Hejsan!
Jag förstår att du är ledsen. Jag har en son som idag är 9 år jag ammade honom i 9 månader . Först efter det fick han smaka på mat. Vid 1 1/2 års ålder upptäcktes att han var allergisk imot mjölk,ägg,soja,pollen,pälsdjur och lite andra småsaker.Han har även astma. Det där att man ska amma länge är bara strunt prat. Jag har även en tonårs dotter som nu i tonåren utvecklat mjölkallergi och astma. Vad jag vet har jag inte gjort något fel för jag har nämligen en son till som är 12 år och han är helt fri från allergier. Så jag är helt säker på att du inte gjort något fel. En del barn har anlag för allergier och utvecklar dessa det kan man inte göra något åt. / Lycka till

Skriven av Kamilla
Skrevs september 2004

Hejsan!
Att få allergiska barn är svårt och jobbigt. Själv har jag en 4åring med äggallergi och en 2åring med ägg, lactos, pälsdjur mm
Våran lilla tjej reagerar på allt med ägg, hon kan inte vara i ett hus där någon vispar, steker eller äter ägg, hon kan inte krama eller pussa någon som ätit ägg under dagen.Som familj kan vi aldrig gå ut och äta eller fika. Ibland känner vi oss ganska ensamma och isolerade pga hennes allergi.Men ju lägre tiden går så lär vi oss mer och mer och kommer till en punkt där det ändå känns som att livetfungerar normalt.
Jag har svårt att tro att man gjort något fel. Ingen i våra familjer har någon allergi och jag ammade som man ska, men lillan var
bara 2månader när hon blev sjuk första gången, då låg vi på östra sjukhuset i 2 dagar innan vi viste om hon skulle klara sig.Och trotts alla råd och matförhållnings regler ökar hennes allergier ändå.
Det gäller att kämpa på och hoppas att det lindras med åren och kanske växer bort med tiden.
Men man skall inte klandra sig själv, för det är inte vi mammor som gjort fel. MVH Anneli

Skriven av anneli
Skrevs september 2004

Hej!

Vet hur det känns!!!Har en 4-åring som är allergisk mot det mesta. Ägg, mjölk, gluten, jäst, nötter, pälsdjur, pollen, penicillin, geting...........Det värsta är de anafylaktiska chockerna mot ägg, nötter och geting, särskilt det sist, då jag inte kan kontrollera det. Hans reaktion är blixt snabb och på bara 1 minut kräks han och blir i det närmaste okontaktbar. Detta leder till en rejäl ångest 6 månader om året då vi har getingar ute. Han har både ett fult eksem, astma och hösnuva och ibland vet jag inte vart jag skall ta vägen med min oro och ångest över detta. Har tre barn till, varav ett har en lindrig pollen och pälsdjursallergi, de andra två är förskonade. Jag har nu försökt att intala mig att mitt barn inte är sjukt, för det är han ju inte om jag sköter om honom som jag skall. Allt hänger på mig om han mår bra eller inte. Men det är viktigt för mig att tänka att han inte är sjuk, utan att det är ett immunologiskt tillstånd att vara allergisk. Sjukdomen är besvären man får av sin allergi, om jag håller honom ifrån det han är allergisk mot är han besvärsfri och därmed inte sjuk. Kan inte säga att detta alltid hjälper, men ibland kan det kännas bättre att tänka på detta sätt. Det finns ju barn som har det mycket värre, cancer och grava utvecklingsstörningar bland annat. Tror iallafall inte att det är vårat fel att det blivt så här. Tror snarare att vi har ett globalt jätteproblem i form av miljöförstöring som påverkar kroppen i negativriktning och vad kan jag göra åt det.........

Skriven av Anki
Skrevs oktober 2004

Skriv ett svar

Forumet är under omarbete, och du kan inte svara på ett inlägg i nuläget.

Lite ledsen

Skriv ett svar

Forumets kategorier

Slipp annonser helt